Bokföringsnämndens ändringar i K2 och K3 – hur påverkar det ert företag?

Bokföringsnämndens ändringar i K2 och K3 – hur påverkar det ert företag?

Bokföringsnämnden (BFN) beslutade den 16 juni 2025 om ändringar som begränsar vilka företag som får tillämpa det förenklade regelverket K2. För en rad företag innebär det att övergången till det mer omfattande K3-regelverket inte längre är valfri. Reglerna börjar tillämpas på räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025. För företag som ska byta regelverk och ännu inte har påbörjat arbetet är det hög tid att komma igång.

Bokföringsnämndens beslut

K3 är BFN:s huvudregelverk för årsredovisning. Det är principbaserat och kan i princip tillämpas av alla företag som upprättar årsredovisning. Mindre företag^* med enklare förhållanden kan i stället välja K2, ett förenklat regelverk med bland annat schablonlösningar och färre alternativa sätt att redovisa en transaktion. Den som får tillämpa K2 kan ändå gå över till K3 om det passar verksamheten bättre.

Genom ändringarna förtydligar BFN vad som avses med ”enklare förhållanden”. Vissa verksamheter och transaktioner anses inte längre rymmas i begreppet, och företag som har sådana förhållanden måste tillämpa K3 även om de storleksmässigt är mindre företag. Vilka typer av verksamheter och transaktioner som inte bedöms utgöra enklare förhållanden förtydligas i regelverket.

Ändringarna ska tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 – för kalenderårsföretag innebär det räkenskapsåret 2026. Ett nystartat företag som inleder sin verksamhet efter den 30 juni 2025 ska dock tillämpa de nya reglerna redan för sitt första räkenskapsår, om det första räkenskapsåret är förlängt och avslutas den 31 december 2026 eller senare.

Vilka företag får inte längre tillämpa K2?

Bokföringsnämndens beslut omfattar ett antal kategorier av verksamheter som inte längre får tillämpa K2. BFN bedömer att K2:s förenklade och schablonmässiga regler inte ger en rättvisande bild när verksamheten innehåller den här typen av mer komplexa transaktioner och strukturer:

• Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft en eller flera utländska filialer
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft direkta innehav av kryptotillgångar (inte indirekta innehav, t.ex. kryptocertifikat, eller enstaka betalningar i kryptotillgångar)
• Företag som under räkenskapsåret har förvärvat varor eller tjänster mot aktierelaterade ersättningar (t.ex. incitamentsprogram till anställda)
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft av företaget emitterade skuldebrev som kan regleras med egetkapitalinstrument, eller liknande sammansatta finansiella instrument, t.ex. konvertibla lån

Notera att begränsningsreglerna gäller oavsett storlek. Mindre företag som tidigare kunnat tillämpa K2 utifrån storlekskraven kan därför behöva byta till K3 om verksamheten innehåller den här typen av transaktioner.

Undantaget: lättnadsregeln för de allra minsta företagen

BFN har samtidigt infört en lättnadsregel för att inte tvinga de allra minsta aktörerna in i K3 i onödan. Lättnadsregeln gäller dock endast de två storleksberoende begränsningarna i nästa avsnitt – inte de kategorier som utesluts från K2 oavsett storlek. Ett företag omfattas av lättnadsregeln om det uppfyller högst ett av följande tre villkor, uppmätt för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

• Medelantalet anställda har uppgått till mer än 3
• Balansomslutningen har uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor
• Nettoomsättningen har uppgått till mer än 3 miljoner kronor

Det betyder att gränsdragningen i praktiken blir en kombination av verksamhetens karaktär och dess storlek, snarare än enbart det ena eller det andra.

Lättnader som ändå finns kvar inom K3

Bilden behöver dock nyanseras: även inom K3 finns förenklingsregler för mindre företag. Mindre K3-företag är befriade från kravet på att upprätta en kassaflödesanalys – med undantag för bostadsrättsföreningar, som enligt årsredovisningslagen måste upprätta en sådan oavsett storlek. Mindre koncerner slipper också kravet på koncernredovisning. Därutöver är kravet på tilläggsupplysningar i årsredovisningen mindre omfattande för mindre K3-företag. Det innebär att övergången för många mindre bolag blir mer hanterbar än vad ett fullt K3-regelverk annars skulle innebära.

Ytterligare begränsningar för företag utanför lättnadsregeln

Utöver de kategorier som helt utesluts från K2 finns det ytterligare begränsningar som slår till för företag som inte omfattas av lättnadsregeln. Ett företag som har något av följande måste då byta till K3:

• Byggnader som normalt genererar minst 75 procent av nettoomsättningen (t.ex. uthyrning av bostäder eller lokaler eller rumsuthyrning i hotellverksamhet)
• En uppskjuten skatteskuld som normalt är väsentlig

Ett företag som redan tillämpar K2 och bara enstaka år träffas av någon av dessa begränsningar får dock fortsätta tillämpa K2. Med normalt avses mer än något eller några enstaka år.

Vad innebär övergången till K3 i praktiken?

Utöver de förändringar som bytet till K3 innebär för det löpande arbetet ställer regelverket mer omfattande krav på årsredovisningen. Redovisningen bygger i högre grad på principer och bedömningar än på K2:s schablonmetoder, och upplysningskraven i noterna utökas.

För bostadsrättsföreningar innebär bytet till K3 att fastigheten ska skrivas av med komponentmetoden, det vill säga delas upp på betydande komponenter med separat avskrivningstid för varje del. Samtidigt har K3 fått ett nytt kapitel 38 med särskilda regler för föreningarna, bland annat krav på upplysning i förvaltningsberättelsen om föreningen har en aktuell underhållsplan.

I K3 ska uppskjuten skatt redovisas, vilket inte är tillåtet i K2. Företag med temporära skillnader behöver därför beräkna och redovisa uppskjuten skatt för första gången. Även företag som tilldelat aktierelaterad ersättning till anställda från annat koncernföretag kan behöva se över sin redovisningsmässiga hantering av dessa, eftersom K3 har uppdaterats med regler för hur aktierelaterad ersättning ska redovisas i den egna redovisningen för instrument som tilldelats den 1 januari 2026 eller senare.

Övergången till K3 ska i grunden göras retroaktivt enligt kapitel 35, det vill säga posterna i balansräkningen räknas om som om K3 alltid hade tillämpats och skillnaderna justeras mot eget kapital i ingångsbalansen. Det finns både tvingande och frivilliga undantag från den retroaktiva tillämpningen, men det är retroaktiviteten som gör att jämförelsetal och ingångsbalanser behöver planeras i god tid.

Vad behöver ni göra nu om ni i dag tillämpar K2?

Det första ni behöver göra är att ta ställning till om företaget får fortsätta tillämpa K2. Även om företaget fortsättningsvis kan tillämpa K2 behöver ni gå igenom de övriga ändringarna i regelverket.

Vid byte till K3 blir 2026 det första K3-året för kalenderårsföretag, vilket innebär att både ingångsbalansen och årsredovisningen för 2026 behöver upprättas enligt K3. Några råd inför bytet:

• Kartlägg om verksamheten faller inom någon av de kategorier som utesluts från K2, eller om lättnadsregelns gränsvärden gör att K2 fortfarande går att tillämpa
• Inventera anläggningstillgångar som kommer att behöva delas upp i komponenter, och börja bedöma rimliga komponenter och avskrivningstider i god tid
• Se över hur uppskjuten skatt ska beräknas och redovisas för första gången
• Utbilda personalen för att säkerställa att både ekonomiavdelningen och ledningen förstår vad K3 innebär
• Involvera redovisningskonsult eller revisor så tidigt som möjligt för att lägga en övergångsplan, så att jämförelsetal och ingångsbalanser hanteras korrekt

Kom ihåg att även om ändringarna i K2 och K3 inte innebär att ni behöver byta K-regelverk, så behöver ni ändå ha koll på de senaste ändringarna och tillämpa dem för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025.

RSM hjälper er gärna med förberedelserna som krävs för en lyckad övergång – välkomna att kontakta oss för att höra vad vi kan hjälpa er med!

* Ett mindre företag är ett företag som inte har överskridit mer än ett av nedanstående gränsvärden under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

• Medelantalet anställda har uppgått till mer än 50
• Balansomslutningen har uppgått till mer än 40 miljoner kronor
• Nettoomsättningen har uppgått till mer än 80 miljoner kronor